Allmän jakt

Jakten i Sverige har förändrats drastiskt över de senaste 50 åren och fortsätter förändras fort även nu. Förutom viltstammarnas storlek och nya viltarter finns det tydliga trender som visar hur jägarna vill jaga. Dessutom förändras samhället och den moderna informationstekniken vilket ger nya möjligheter och förutsättningar för viltförvaltningen. Att då vara fastlåst i ett förvaltningssystem som är trögt och detaljstyrt, när omvärlden förändras fort och ställer högre krav på adaptivitet, är oklokt.

De allra flesta viltarter förvaltar vi genom en allmän jakttid. Det innebär att ansvaret läggs på jägare och markägare att tillsammans bestämma hur jakten ska bedrivas och hur många djur som kan fällas av varje art. Det systemet fungerar utmärkt och ger jägarna möjlighet att anpassa jakten snabbt efter de förändringar som kommer. Det är det enda sättet att verkligen få en adaptiv förvaltning av vilt. Det regelverk som nu styr älg- och kronviltsförvaltningen är stelbent och krångligt och tar ringa hänsyn till lokala förutsättningar. Dessutom kostar förvaltningen uppåt 50 miljoner kronor varje år, pengar som tas bland annat från jaktkortspengarna. Och det enda det leder till är en förvaltning som blir trög och stelbent och som har svårt att hinna med att anpassa sig efter förändringarna som sker i såväl samhälle som natur. Det enda rimliga är att älgen och kronviltet förvaltas av jägarna och markägarna i samverkan – genom allmän jakt.